Balladen om Nisse Karlsson lyrics
by Alf robertson
Alla sa han var den allra fegaste i trakten
O han gjorde inget för att få nån att tänka om
Han hette Nisse Karlsson men kallades för fegis
Men nånting sa mig alltid
Det var snett nånstans liksom
Han var bara tio år när hans farsa dog på kåken
Jag tog hand om Nisse för han var min brorsas son
Jag minns ännu dom sista ord som bror min sa till grabben
"Pojk, mitt liv e' över och nu drar jag här ifrån
O lova mig pojk att du inte gör som jag
Dra dig undan trubbel om du kan
Ingen kallas feg som vänder andra kinden till
Hoppas du är gammal nog o ser
Du behöver inte slåss för att va man"
Det finns alltid nån för alla
O Nisses liv var Sonja
I hennes famn fanns inga krav på att vara kara kar
En dag när Nisse jobba
Kom Dalbergs grabbar över
O dom slog runt med Sonja ett par gånger var
Nisse öpna dörrn, såg sin Sonja hejdlöst gråta
Han kände att han nåt den punkt där han fått vad han tål
Han sträckte sig mot skyfongen och tog tag i pappans foto
Han höll det tätt intill sitt bröst och hans blick blev hårt som stål och pappan sa:
"Lova mig pojk att du inte gör som jag
Dra dig undan trubbel om du kan
Ingen kallas feg som vänder andra kinden till
Hoppas du är gammal nog o ser
Du behöver inte slåss för att va man"